Jag har jÀmfört tvÄ elevgrupper i skolÄr tre med avseende pÄ hur de kommunicerar matematik i grupp vid problemlösning. Den ena gruppen arbetade laborativt och den andra icke laborativt. I undersökningen anvÀnde jag mig av tvÄ olika undersökningsmetoder, observation och enkÀtstudie. Observation anvÀndes för att skaffa kunskap om hur eleverna kommunicerar och enkÀtundersökning anvÀndes för att ta reda pÄ elevernas attityder kring laborativt arbete och grupparbete. Resultatet av observationer visade att kommunikationen i bÄda grupperna handlade i stort sett om uppgifterna.

Denna kvalitativa studie undersöker lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga Àmnen. LÀrare, undervisande i NO och verksamma i skolÄr 1-9, har intervjuats med förutbestÀmda frÄgor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lÀrarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera Àmnet Grupparbete i NO för att berika lÀrandeprocessen Grupparbete i NO för att lÀraren ?mÄste? Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter VÄr studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och dÀrigenom skiljer sig ocksÄ formen för hur grupparbetet kan te sig.

Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

Tidigare forskning visar att grupparbete inte alltid utmynnar i ett samarbete mellan eleverna. Forslund Frykedal (2008) har observerat olika former av grupparbete som eleverna sjÀlva skapar. Hon menar att elever allt som oftast vÀljer att dela upp arbetet mellan varandra vilket resulterar i ett individuellt grupparbete. Vi vill dÀrför utgÄ frÄn lÀrares perspektiv för att undersöka om det Àr individuellt eller gemensamt grupparbete som Àr deras intention med grupparbete.Vi har genom kvalitativ intervju intervjuat fem verksamma lÀrare om deras intentioner och förberedande arbete kring grupparbete. VÄr studie visar att lÀrare har en intention om gemensamt grupparbete men att deras förberedelser i form av uppgift och gruppsammansÀttning skapar förutsÀttningar för ett mer individuellt grupparbete.

AbstractSyftet med undersökningen Ă€r att se hur pedagoger ser pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod.I litteraturdelen presenteras olika begrepp som har med grupparbete att göra, historik kringgrupparbete samt kommer vi se till dagens skola och dess lĂ€roplan.Vi har intervjuat fyra pedagoger för att besvara vĂ„r forskningsfrĂ„ga: Hur ser ett strategiskturval av pedagoger i dagens skola pĂ„ grupparbete som inlĂ€rningsmetod? De intervjuadepedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle vara verksamma i en Ă„rskurs 5 för att ikursplaner för olika Ă€mnen finns mĂ„l at uppfylla i Ă„rskurs 5.Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna har olika syn pĂ„ grupparbete men att de harsamma bas, nĂ€mligen samarbete. Resultatet visar Ă€ven att det finns olika vĂ€gar att gĂ„ för attuppnĂ„ mĂ„l, till exempel samarbete eller nĂ„gon sorts faktakunskap, men Ă€ven att pedagogernaanvĂ€nder grupparbete för att uppnĂ„ ett visst mĂ„l. Som helhet ser de intervjuade pedagogernagrupparbete som ett varierat arbetssĂ€tt.Ämnesord: Grupparbete, lĂ€ra in i grupp, lĂ€ra av varandra, samspel och samarbeta.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt lÀrare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lÀrares anvÀndande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de pÄ att trÀna elever i grupparbete och hur ser de pÄ förhÄllandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr metoden för insamling av data bestÄr av enskilda intervjuer med sju gymnasielÀrare som arbetar pÄ bÄde yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lÀrarna som arbetar pÄ rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lÀrare pÄ studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lÀrarna ser pÄ att trÀna elever i grupparbete ser man att vissa av lÀrarna Àr mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att trÀna eleverna i grupparbete, medan vissa Àr mer abstrakta i sitt resonemang.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren och eleverna ser pÄ anvÀndandet av laborativt material i förskoleklassens matematikundervisning. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av observationer och intervjuer av tre lÀrare och nio elever i samma kommun. Resultatet visar att lÀrarna och eleverna ser olika pÄ anvÀndandet av laborativt material. LÀrarna förhÄller sig positiva till anvÀndandet och menar att de alltid har stöd av laborativt material i undervisningen. Eleverna dÀremot visar en osÀkerhet kring syftet med anvÀndandet av materialen och har svÄrt att se det matematiska innehÄllet..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslÀrare för Ärskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de sjÀlva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjÀlp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna anvÀndes för att se om det som lÀrarna ansÄg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda pÄ vad lÀrarna ansÄg att det kan finnas för möjligheter och hinder med anvÀndandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lÀrarna överlag Àr positiva till anvÀndandet av laborativt material.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om grupparbete som arbetsform, dÀr jag fördjupat mig i frÄgor kring vilken instÀllning svenska som andrasprÄkslÀrare har till grupparbete som metod och för- och nackdelar med detta. Dessutom undersöker jag hur bedömningen sker vid grupparbeten. Jag har intervjuat fem SVA-lÀrare och har alltsÄ anvÀnt mig av en kvalitativ forskning pÄ tvÄ olika gymnasieskolor som ligger i tvÄ mellanstora stÀder i Sverige. Informanterna verkade vara positiva till grupparbete som arbetsmetod pÄ gymnasiet fast det förekommer svÄrigheter med detta. Det Àr bl.a.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva hur grupparbete upplevs som undervisningsform och grupprocess av studenter och lÀrare pÄ institutionen för socialt arbete. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur grupparbete gÄr till och hur det pÄverkar studerandes lÀrande valde vi att anvÀnda oss av följande frÄgestÀllningar: ? Hur har studenterna upplevt grupparbete under utbildningen?? Har kunskaper om grupp och grupprocesser nÄgon betydelse för genomförande av grupparbete?? Hur upplever lÀrarna studenternas grupparbete? Metoden för studien Àr kvantitativ och som undersökningsinstrument har vi anvÀnt oss av tvÄ olika enkÀter. Med hjÀlp av statistik försöker vi att testa hypoteser utifrÄn den empiri vi inhÀmtat med hjÀlp av enkÀt och webbenkÀt frÄn studenter och lÀrare vid institutionen för socialt arbete. Analysen utgÄr ifrÄn Lennéer-Axelsson och Thylefors teorier om grupper och Svedbergs psykodynamiskt perspektiv.Resultatet visar att studenter överlag upplever grupparbete pÄ utbildningen som nÄgonting positivt, Àven om det relativt ofta förekommer konflikter.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares instÀllningar till grupparbete som arbetsform i skolan dÄ forskning visar att grupparbete minskar medan samhÀllet i stort gÄr i motsatt riktning och föresprÄkar kollektivt grupptÀnkande. VÄr undersökning baseras pÄ fyra grundpelare: lÀrarens instÀllning till grupparbete, för- respektive nackdelar med grupparbete, lÀrarens roll vid grupparbete samt bedömning av den enskilde elevens prestation vid grupparbete. Undersökningen genomfördes i tvÄ norrbottniska kommuner, dÀr vi intervjuade fyra lÀrare vardera. I ena kommunen arbetade lÀrarna inom gymnasieskolan, och i en andra inom grundskolans senare Är. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som informationsinhÀmtande metod.

Denna uppsats avser att undersöka lÀrares betydelse i grupparbete som en arbetsmetod i grundskolans tidigare Är. OmrÄdet har avgrÀnsats till att undersökas utifrÄn tre olika punkter: organisatoriska villkor, gruppuppgifter samt lÀrarens roll och ledning. I bakgrunden presenteras vad det kan finnas för motiv som ligger bakom valet av grupparbete som arbetsmetod i grundskolans tidigare Är. Det redogörs för grupparbetets historia i den svenska skolan de senaste Ärtiondena liksom hur grupparbete gÄr att förstÄ utifrÄn utvecklingspsykologen Vygotskij samt nu gÀllande lÀroplan. DÀrefter redogörs det för Steiners teori om grupprocess och produktivitet och slutligen ett antal centrala begrepp.